Destinationssiter – en falsk genväg till framgång

Aktiviteten-är-viktigast

Destinationsbolag växer som svampar ur marken med syfte att marknadsföra en viss plats och dess aktörer. Man bygger webbportaler och webbutiker. Gott så, men problemet är att försäljningen i alltför många fall inte ökar och att den geografiska platsen för de flesta turister är ointressant i sig.

Få lockas av geografiska platsen.

Under de senaste åren har hela turistsveriges försäljning allt tydligare organiserat sig i en geografisk hierarki. Enskilda hotell, aktiviteter och sevärdheter samlas upp kommunvis, kommunerna klumpas ihop i destinationer, destinationerna bildar regioner och regionerna bildar tillsammans Visit Sweden.

Syftet för väldigt många är att skapa attraktiva resmål, öka tillgängligheten och därmed försäljningen och antalet besökare, oftast via inspirerande destinationssiter och onlineboknings-lösningar. Dessvärre finns nästan lika många exempel på att investeringarna inte burit sig, verksamheten håller inte kommersiellt över tid (när offentliga medlen, som EU-bidrag, tagit slut) eftersom kunderna blivit varken blivit fler eller mer aktiva. Varför blir det så?

Att samla aktörer, företagare och organisationer i t.ex. destinationssiter kan fungera för de få destinationer vars målgrupp lockas mer av ett unikt geografiskt område än unika och spännande produkter och tjänster. Några få destinationer kan i sig själva den huvudsakliga reseanledningen, Gotland, Stockholm och västkustens badorter är några exempel.

Men mer troligt är att människors intressen styr. Om jag är barnsligt förtjust i golf, söker jag förmodligen just golf. Det kan vara hos vänner och bekanta, golfmedier eller via sökmotorer. Först efter att ha funnit något spännande, kan jag i steg två konstatera vart golfresan bär. I det läget finns däremot plötsligt en bra och viktig funktion för destinationssiten, ett att enkelt och smidigt sätt att lösa praktiska frågor samt i övrigt låta mig inspireras i samband med min efterlängtade golfresa. Men egentligen utan att det geografiska området inledningsvis har kommunicerats.

Sätt den verkliga reseanledningen först.

Med detta resonemang borde fler initiativ tas, där tunga och dragande reseanledningar får ta större plats. Stödjande produkter och tjänster får sedan synas utifrån just det perspektivet. Detta skapar tillsammans den destination, eller det varumärke om du så vill, som destinationsbolag egentligen borde sträva efter.

– Ett tydligt exempel är Astrid Lindgrens Värld. Väldigt få svenskar vill, bara sådär, åka till Vimmerby men ca 450 000 personer vallfärdar under 3,5 sommarmånader till Astrid Lindgrens värld som faktiskt råkar ligga i Vimmerby och Småland. Den enskilda företagaren bör fundera på hur man tar rygg på Astrid Lindgrens Värld och vad strömmen av besökare dit behöver och önskar. Inte att ansluta till visit.mörkastesmåland.se och hålla tummarna, eller hävda att ens egen verksamhet ska synas på samma sätt som Astrid Lindgrens värld.

Det som förväntas vara en genväg till den samlade destinationens lycka är dessvärre alltför ofta att det geografiska området kommer i första rummet, reseanledningarna får eventuellt synas i steg två, tre eller i värsta fall fyra. Dessutom ofta styrt via destinationssitens struktur, cms, avtalskrav o.s.v. vilket gör att produktens egentliga själ och känsla för länge sedan urvattnats och gjorts opersonlig – tvärtemot det som borde vara fallet.

Nej, destinationssiten kan inte ta ansvar för att locka kunder, det gör de enskilda aktörerna med sina unika produkter och tjänster. Det är de som är själva reseanledningen som i sig själva måste vara så pass bra och profilerade att de lockar till ett besök. Låter ju självklart. Låt det få vara det istället för falska förväntningar på bokningssystem och analysprogram etc. Även de har sin självklara plats men inte som efterfrågeskapare.

Hur ser du på destinationsbolagens roll?

Den här texten är tidigare publicerad i vårt månadsbrev, du kan också prenumerera på A FEW News.

SHARE THIS